skip to content

Cookie policy för hemsidan för Europaparlamentets kontor i Sverige

Vi använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen på vår sajt. Vi använder dem inte för att samla personlig information utan enbart av statistiska skäl via Google Analytics. Om du vill veta mer om hur du inaktiverar cookies på din dator, besök www.aboutcookies.org

FORTSÄTT
 
 
Eurobarometer
Eurobarometer
 

Eurobarometer

Europaparlamentet publicerar regelbundet undersökningar om den allmänna opinionen i medlemsstaterna.

Opinionsundersökningar är ett sätt att få reda på människors uppfattningar om Europaparlamentet och den Europeiska unionen i allmänhet, samt människors förväntningar på vår verksamhet. Undersökningarna kan också användas i förberedande syfte, för beslutsfattande och i utvärderingen av parlamentets arbete.

I opinionsundersökningarna hittar läsarna information, inte bara om attityder i EU om t. ex. klimatförändringar eller den nuvarande ekonomiska situationen, utan också om hur folk ser - och vad de förväntar sig av- Europavalet, Europaparlamentet och den europeiska integrationen i allmänhet.

 

Européerna 2016: föreställningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

Denna särskilda Eurobarometer från Europaparlamentet genomfördes i Europeiska unionens 28 medlemsstater 9–18 april 2016 av TNS Opinion.

Den fokuserar på européernas föreställningar och förväntningar kring EU:s insatser, kampen mot terrorism och klausulen om ömsesidigt försvar.

Nästan tre fjärdedelar av européerna anser att vad som för dem samman är viktigare än vad som skiljer dem åt. 74 % av de svarande tycker så, jämfört med de 19 % som inte håller med om det påståendet. Detta resultat har ökat i 22 medlemsstater, och överstiger 80 % i tolv medlemsstater.

 

EP Eurobarometer « European Youth in 2016 » (EB/EP 85.1 face-to-face)

MAIN FINDINGS

1. An impression of exclusion, due to the crisis
2. A national education system well adapted to the world of work in 19 Member States
3. Young Europeans are disinclined to travel to study or find work
4. The importance of learning about the EU and voting in European elections
5. A significant proportion of young people say online social networks represent progress for democracy
6. The significant involvement of young people in sustainable development

 

Parlemeter: Regional analys 2015

Hur Europaparlamentet uppfattas i Sverige

 

Presentation av socio-demografisk trend i Sverige sedan 2007

Presentationen ger en översikt av de viktigaste skillnaderna mellan EU-genomsnittet och Sverige och visar i detalj opinionstrender för kön, ålder och sociala yrkeskategorier.

 

Presentation med fokus på opionionstrender (2007-2015) i Sverige för följande nyckelfrågor:

Bilden av EP
EP:s roll
EU-medlemskapet
Fördelar med att vara med i EU
Element av den europeiska identiteten
Element av EU-medborgarskapet

 

Updated desk research: changes in European public opinion

Update of the desk research dedicated to the major changes in European public opinion with regard to the EU since 1973, the year in which the Eurobarometer was introduced.

The results are presented on a timeline, in order to measure the perception Europeans have of the EU through its major steps, being institutional, political, economic and social. This is the second edition of the 2014 Desk Research, updated with results of the 2015 Parlemeter.

The main findings about public opinion's evolution for over 40 years (from 1973 to 2015) show how it evolved upwards and downwards.

1. Major institutional and political events in the EU generally improve public perceptions of the Union. This is particularly true of enlargements and elections to the European Parliament.

2. In spite of the various crises, Europeans are clearly attached to Europe when it comes to EU related fundamental issues.

 Since 1973, the feeling that membership of the EU is a “good thing” remains in a majority.

 Since 1983 and reaching a peak in 2015, a majority of respondents have felt their country has benefited from membership of the EU.

 The view that what unites the citizens of the Member States is more important than what divides them is clearly held by a majority of Europeans: it was the case in 2008, in 2009, in 2013 and in 2015.

 A majority of Europeans still believe that they would be better protected against the crisis if their country adopted coordinated measures with other Member States, rather than individual measures. However, the latter have increased significantly since 2009.

 Between 2009 and 2015, the EU remained for Europeans the player best able to deal effectively with the consequences of the financial and economic crisis.

3. Moreover, the analysis over time shows the overriding influence of the economic and social context on public opinion. This is very well illustrated by the financial and economic crisis which began in 2008, prompting a sharp decline in indicators of support for the EU, they have started to increase for the last two years though.

 Unsurprisingly, since autumn 2008, the European economic situation is perceived as “bad”, even though this perception has improved positively since 2013 as well as the expectations of Europeans for the next twelve months.

 Trust in the European Union and its institutions started to decline from spring 2010 onwards. The May 2014 elections brought an improvement, however.

 The image of the EU deteriorates significantly from 2011, when the economic crisis became a crisis of the public debt of the Member States. However, since autumn 2013, there has been a gradual increase in the number of respondents having a positive image of the EU.

 

Parlameter 2015 – del II

Europaparlamentets opinionsundersökning Parlameter 2015 genomfördes av TNS opinion i unionens 28 medlemsstater mellan den 19 och den 29 september 2015.

Denna opinionsundersökning resulterade i två olika publikationer. Den andra publikationen ägnas särskilt Europaparlamentet och frågor om engagemang för och samhörighet med Europeiska unionen, identitet, medborgarskap, prioriterade politikområden och värderingar.

När det gäller EU måste man hålla i minnet att undersökningen genomfördes när de senaste månadernas flyktingvåg nådde sin kulmen, och medan debatten om EU:s framtid blev allt intensivare, särskilt avseende den ekonomiska och monetära unionen.

Vid läsningen av resultaten måste man komma ihåg att EU-genomsnittet har viktats, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna står för ca 70 % av detta genomsnitt.

De viktigaste resultaten:

Del II – Europaparlamentets parlameter

 Resultaten i denna opinionsundersökning visar på ett ökat intresse för EU-politiken bland de tillfrågade (54 %, +11 jämfört med 2013). Den senaste tidens europeiska och internationella händelser bidrar till att förklara denna trend, som framgår av opinionsundersökningen. Frågor om Europaparlamentets politiska prioriteringar visar exempelvis att stödet för en samordnad invandringspolitik i samarbete med ursprungsländerna ökar markant sedan 2014 (38 %, +13).

 Mot denna bakgrund är det viktigt att komma ihåg att resultaten på EU-nivå döljer stora nationella skillnader.
Till exempel ökar stödet för EU-medlemskapet (55 % tycker att det är ”något bra”, +1 procentenhet jämfört med 2014) men inte utan stora variationer mellan medlemsstaterna.
Ytterligare ett exempel är att fler än sju av tio tycker att likheterna är viktigare än skillnaderna européer emellan (72 %, vilket är samma procentandel som under 2013), men resultatet varierar med upp till 27 procentenheter mellan medlemsstaterna.

 Unionsmedborgare som anser att deras respektive länder har dragit nytta av EU-medlemskapet (60 %, +6 jämfört med juni 2013) hänvisar framför allt till EU:s bidrag till den ekonomiska tillväxten (35 %), upprätthållande av fred och den förbättrade säkerheten (32 %), liksom till samarbetet mellan deras respektive länder och övriga medlemsstater (31 %).

 Den viktigaste grundläggande delen i den europeiska identiteten är även fortsättningsvis demokratin och friheten enligt de tillfrågade (49 %, +2 jämfört med 2014).
45 % (+13) menar att harmoniserade sociala trygghethetssystem är den mest angelägna åtgärden för att stärka unionsmedborgarskapet.

 Unionsmedborgarna har visserligen alltjämt goda kunskaper om Europaparlamentet, men undersökningens resultat visar att deras bild av Europaparlamentet har blivit något mindre positiv (24 % är positivt inställda, -6 procentenheter jämfört med 2014), särskilt i de medlemsstater som berörts mest av den fördjupade flyktingkrisen.

 Enligt unionsmedborgarna fyller Europaparlamentet i dagsläget en viktig funktion (72 %, -4 procentenheter jämfört med 2013), men stora åsiktsglapp konstateras på nationell nivå gällande förhoppningar om Europaparlamentets framtida roll (44 % av unionsmedborgarna är positivt inställda till ett ”mer inflytelserikt” parlament, -3 procentenheter jämfört med 2014).

 Fyra av tio unionsmedborgare har förtroende för Europaparlamentet (40 %), framför allt på grund av dess demokratiska roll inom EU:s funktionssätt.

 För andra gången i Parlametern tillfrågades unionsmedborgarna om hur deras respektive länder skulle ha klarat sig om de inte hade varit medlemsstater i EU. Inom olika områden har svarspersonerna fått välja mellan svarsalternativen ”bättre”, ”mindre bra” eller ”varken eller”. En majoritet av unionsmedborgarna tycker, precis som år 2014, att deras länder inte skulle klara sig bättre utanför EU vad gäller samtliga dessa områden.
Dock noteras att uppfattningarna går rejält isär när det gäller jordbruk och invandring. Det visar sig nämligen att en majoritet i ett visst antal medlemsstater anser att deras länder skulle klara sig bättre utanför EU vad gäller dessa båda områden.

 Enligt unionsmedborgarna väger deras respektive länders röst tyngre än medborgarnas röst på EU-nivå. På nationell nivå (i 19 medlemsstater) konstateras en minskning av andelen svarspersoner som upplever att de kan göra sin röst hörd inom EU.

 

Parlameter 2015 – del I

Europaparlamentets opinionsundersökning Parlameter 2015 genomfördes av TNS opinion i unionens 28 medlemsstater mellan den 19 och den 29 september 2015.

Denna opinionsundersökning resulterade i två olika publikationer. Den första ägnas problemen i samband med migration och den ekonomiska och sociala situationen. Den publicerades den 14 oktober 2015, strax före Europeiska rådets möte.

Vid läsningen av resultaten måste man komma ihåg att EU-genomsnittet har viktats, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna står för ca 70 % av detta genomsnitt.

De viktigaste resultaten:

Del 1: ”EU:s främsta utmaningar, migrationsströmmarna och den ekonomiska och sociala situationen”

 Även om arbetslösheten fortsatt är den största framtidsutmaningen enligt unionsmedborgarna (49 %, -6 procentenheter jämfört med rapporten från juni 2013), har farhågorna för invandringen ökat spektakulärt på två år (47 %, +33). Invandringen anses därför nu vara EU:s näst största utmaning.

 En majoritet av unionsmedborgarna ställer sig positiva till en gemensam och övergripande strategi för migrationspolitiken, både vad gäller beslutsfattande på EU-nivå (66 %) och prioriterat ekonomiskt stöd till de medlemsstater som främst berörs av migrationsströmmarna (62 %), samt för ett enhetligt förfarande för laglig migration i samtliga medlemsstater (79 %).

 Vad gäller fördelningen av asylsökande mellan medlemsstaterna tycker nästan åtta av tio (78 %) att antalet asylsökande bör få en jämnare spridning mellan samtliga medlemsstater i EU. Bland dessa svarspersoner tycker 75 % att beslut om denna fördelning bör fattas på EU-nivå på basis av bindande kvoter. I flera medlemsstater finns det dock inte något stöd för denna uppfattning hos majoriteten.

 På EU-nivå konstateras att en absolut majoritet bland de tillfrågade tycker att deras länder har behov av reguljära migranter i form av arbetskraft inom olika delar av ekonomin (51 %), men denna uppfattning stöds inte av majoriteten i elva medlemsstater.

 En majoritet av de tillfrågade (56 %) tycker att närvaron av andra unionsmedborgare i deras respektive länder är positiv, men denna uppfattning delas inte av en absolut majoritet i elva medlemsstater.

 I samma anda menar en stor majoritet inom EU (66 %) att en sådan närvaro berikar kulturlivet i det egna landet. I fyra medlemsstater är dock denna uppfattning i minoritet.

 I fråga om takten för den europeiska integrationen visar undersökningen att en majoritet av de tillfrågade tycker att man bör vänta med att bygga ut EU-politiken tills samtliga medlemsstater i EU är redo (48 %, -1 procentenhet jämfört med 2014). En mindre ökning påvisas bland dem som tycker att integrationen bör intensifieras utan att invänta övriga medlemsstater (41 %, +2).

 Vad gäller medlemsstaternas handlingskraft under krisen har opinionen helt klart vänt sedan den senaste opinionsundersökningen i september 2011. Idag menar en absolut majoritet (51 %, +10) av de tillfrågade att medlemsstaterna har agerat mer eller mindre självständigt. Andelen svarspersoner som tycker att medlemsstaterna snarare har agerat samordnat minskar markant (39 %, -9).

 Hur står det till med den ekonomiska krisen? På EU-nivå noteras återigen betydande förändringar i opinionen: De som menar att krisen blir ihållande under åratal utgör fortfarande en stor grupp, men den minskar tydligt jämfört med 2011 (32 %, -9). Däremot syns en markant ökning av andelen svarspersoner som menar att vi redan nu ser en ökad tillväxt (20 %, +12).

 

Översikt av europeiska och nationella valresultat (Review of European and National Election Results)

Den här undersökningen innehåller detaljerad information om det valet till Europaparlamentet i maj 2014. Den innehåller även en historisk överblick över direktvalen till Europaparlamentet sedan 1979.

 

Eurobarometer-undersökning för Europaparlamentet (EB/EP 82.4)

Resultat av Eurobarometer-undersökning för Europaparlamentet. Studien genomfördes  mellan den 29 november och den 9 december 2014.

Main findings

 As was the case in the wake of the 2009 European elections, at the end of 2014 there was a significant ‘European elections effect’ in people’s media recall of the Parliament, and this was present in the minds of nearly six out of every ten Europeans (58%).

 This survey does nonetheless reveal that while people had heard about the European Parliament, they did not feel particularly informed about it. In fact, the vast majority of Europeans (67%) did not feel well informed about its activities.

 The image European citizens have of the European Parliament remains largely neutral (43%). This is the case in 21 Member States.

 European citizens’ knowledge of its structure and how it operates has improved since June 2013. Europeans now seem to have a more ‘political’ vision of the European Parliament, probably due to its role in electing the President of the European Commission.

 When questioned on the elements of the European identity, respondents clearly placed values of democracy and freedom (47%) above all else, and this has increased in 22 Member States.

The single currency (40%), which was ranked first a year ago, now takes second place but remains a strong factor of identity for all countries in the Eurozone. The euro was thus cited as being the main element of identity in 10 countries in the Eurozone.

 A longstanding question on the Eurobarometer, EU membership was perceived as a good thing by an absolute majority of Europeans (54%), including those not in the Eurozone.

 As for the pace of EU integration, increasing numbers of Europeans (49%) feel it is preferable to wait until all Member States are ready before continuing to develop new common policies. This position is most common in countries severely affected by the crisis.

 When asked, as in 2013, whether they felt their voice counted, 58% felt that their voice counted in their own country and 41% felt that their voice counted in the EU. This is a slight improvement although there are real differences on a national level, particularly between the countries most affected by the crisis and the others.

 A clear majority of responses (63%) in all Member States considered that the election of the President of the Commission, taking into account the results of the European elections, represented significant progress for democracy within the EU.

 Tackling poverty and social exclusion (54%) continues to grow in popularity and remains the number one priority policy for implementation by the European Parliament in 25 Member States.

 The issues of immigration (25%, +6) and combatting terrorism (29%, +4) showed the greatest increase in popularity, revealing new dividing lines between Member States. It was the same for security and defence policy (27%).

 For European citizens, protecting human rights (60%) is far and away the number one value to be defended by the European Parliament. This is followed by gender equality (36%) and freedom of expression (34%), which are also increasing.

It is noteworthy that only one value is in decline at European level, and that is solidarity between EU Member States (30%).

 Finally, when asked what the situation would be like if their country were outside the EU, a majority felt that their country would do ‘worse’ without the EU in 11 of the 15 areas given.

In four other areas, a majority felt that their country would do ‘neither better nor worse’ if it were outside the EU.

People were, in contrast, highly divided between ‘better’ and ‘worse’ in the following three areas: inflation and the cost of living, immigration and agriculture.

 

Eftervalsundersökning av Europaparlamentsvalet 2014

Den här eftervalsundersökningen genomfördes av TNS opinion på fältet efter valet till Europaparlamentet i maj 2014. Syftet är att kasta ljus över vilka motiv som låg bakom väljarnas beslut att rösta eller att avstå från att rösta i valet.

De viktigaste lärdomarna:

Undersökningen visar att det finns en genomgående trend med allt tydligare klyftor. Skillnaden i valdeltagande mellan män (45 %) och kvinnor (41 %) blir större och större. Liksom 2009 är det högre chefer och egenföretagare som har röstat i störst utsträckning. Valdeltagandet har dock ökat bland studerande och arbetslösa. Bland dem som har avstått från att rösta är de flesta unga (18–24 år), trots att personerna i just denna åldersgrupp är de mest positiva till EU.

De viktigaste motiven för de medborgare som gick och röstade var, liksom 2009, för att fullgöra sin medborgerliga plikt, för att man alltid har röstat och för att stödja ett politiskt parti man känner samhörighet med. Dessa ”traditionella” motiv följs omedelbart av EU-specifika skäl: för att visa sitt stöd för EU, för att man känner sig som EU-medborgare och för att man kan bidra till förändringar genom att rösta i valet till Europaparlamentet.

Motiven bland dem som inte röstade är precis som 2009 bristande förtroende och intresse för politik i allmänhet eller känslan att den egna rösten inte gör någon skillnad.

Arbetslösheten var den viktigaste valfrågan för de personer som gick och röstade i valet till Europaparlamentet. De näst viktigaste valfrågorna var den ekonomiska tillväxten och invandringen.

En absolut majoritet av dem som tillfrågats om sina attityder till EU anser att EU medlemskapet är ”positivt” och känner sig som ”EU-medborgare”, även om denna känsla har försvagats väsentligt i de länder som drabbats hårdast av krisen . En stor majoritet känner fortfarande samhörighet med EU, både bland de röstande och bland röstskolkarna.

Slutligen anser en absolut majoritet av de tillfrågade att de ”hade all nödvändig information” för att kunna göra sitt val. Liksom 2009 minns mer än sex av tio européer en kampanj där människor uppmuntrades att gå och rösta.

För ytterligare information: