Session i Strasbourg: ny kommission, debatt om Swift-avtal och kroppskanning i fokus
Europaparlamentet röstar om nya EU-kommissionen
Europaparlamentet kan stoppa Swift-avtal
Ska EU:s flygresenärer kroppsskannas?
"Det måste svida i skinnet på dem som säljer och köper människor"
Spel på nätet: vad vill EU-kommissionen?
Konkreta framsteg nyckel till medlemskap i EU
Bostadsbidrag från EU?
2010 - Europaåret mot fattigdom

Kommer Europaparlamentet att godkänna José Manuel Barrosos nya EU-kommission? På tisdag - under februarisessionen i Strasbourg - ska Europaparlamentet rösta om den nya EU-kommissionen. Under sessionen ska ledamöterna också ta ställning till det så kallade "Swift-avtalet" mellan EU och USA. Europaparlamentet har sista ordet när det gäller avtalet om överföring av bankdata mellan EU och USA. Syftet med avtalet är att spåra eventuell finansiering av terrorism. Ledamöterna ska också debattera kroppskannrar på europeiska flygplatser. Sessionen, som hålls den 8-11 februari i Strasbourg, kan följas direkt på EP Live. En presskonferens om de viktigaste ärendena på agendan hålls på måndag klockan 16.30 och sänds också på EP Live.

• Vecka 6 i Europaparlamentet
• Sessionen på EP Live
• Presskonferens på EP Live

På eftermiddagen tisdagen den 9 februari är det dags för Europaparlamentet att godkänna eller underkänna den nominerade kommissionen. Klockan 14.30 röstar ledamöterna, som endast kan godkänna eller fälla den föreslagna kommissionen i sin helhet. Omröstningen är elektronisk vilket innebär att det i efterhand går att se hur de enskilda ledamöterna röstat. Beslutet fattas genom enkel majoritet. Om Europaparlamentet röstar ja till kommissionen måste den rent tekniskt utnämnas av Europeiska rådet, som gör det med kvalificerad majoritet. Det kan ske redan samma dag, genom så kallat skriftligt förfarande. I så fall kan EU-kommissionen tillträda dagen därpå, onsdagen 10 januari.

Ledamöterna röstar även om ett nytt samarbetsavtal mellan EU-kommissionen och Europaparlamentet samt om vad de olika politiska grupperna anser om den nya kommissionens program.

• Parlamentet röstar om nya kommissionen

Europaparlamentet kommer att ha sista ordet när det gäller det provisoriska avtalet om överföring av bankdata mellan USA och EU via Swift. Swift-avtalet ska gälla nio månader och har tidigare undertecknats av EU-ländernas ministrar. Syftet med avtalet är att spåra eventuell finansiering av terrorism Ledamöterna kommer att rösta om förslaget den 11 februari. Om de säger nej, något som har förordats i en rekommendation av utskottet för medborgerliga rättigheter, blir avtalet ogiltigt.

Swift-avtalet trädde i kraft den första februari. Parlamentet har tidigare ifrågasatt om avtalet efterlever grundläggande krav på respekt för privatlivet. Flera ledamöter har också ifrågasatt meningen med att ha ett avtal överhuvudtaget och om avtalets proportioner är rimliga - det finns redan andra rättsliga instrument som tillåter utbyte av information med USA. Kammaren kan på torsdag välja att följa människorättsutskottets råd och lägga in sitt veto mot avtalet - och därmed använda den nya rättighet som Europaparlamentet fick när Lissabonfördraget trädde i kraft.

• Swift - parlamentets syn på övergångsavtalet

Ska EU:s flygresenärer kroppsskannas? Efter ett initiativ från Europaparlamentet undersöker EU-kommissionen just nu om den nya sortens skanner är lämplig för europeiska flygplatser. På onsdag diskuterar parlamentet frågan med rådet och kommissionen.  Den senaste månaden har diskussionen om skanning av flygresenärer varit intensiv i Europa och kanske främst i USA. Detta med anledning av den misslyckade flygplansattacken i Detroit strax innan jul då en passagerare lyckades smuggla ombord sprängämnen. För mer än ett år sedan tog Europaparlamentet initiativet till en granskning av hur och om så kallade kroppsskannrar är möjliga att använda i EU:s medlemsländer. Betänkandet röstades igenom den 23 oktober 2008 och syftet med kommissionens studie är att utvärdera skanningens effektivitet, dess påverkan på hälsa samt om den inkräktar på medborgarnas grundläggande rättigheter.

- Det måste vara ordentliga straff. Det måste "svida i skinnet" på dem som säljer och köper människor. Det säger den svenska Europaparlamentarikern Anna Hedh ( S&D, S) med anledning av att Europaparlamentet debatterar frågan om människohandel. På onsdagen ska ledamöterna rösta om ett resolutionsförslag som tar upp åtgärder för att stoppa människohandeln. Resolutionen baseras bland annat på Anna Hedhs frågor till kommissionen.
- Kommissionen vill gärna prata om det straffrättsliga men vi måste ha ett helhetsperspektiv i all politik som berör den här frågan, till exempel migrationspolitiken.
- Vi måste också arbeta förebyggande och få alla medlemsstater att arbeta med att få efterfrågan att minska, för det är ju där vi har problemet. Fanns inte efterfrågan så hade vi heller inte haft det här problemet. Jag är en ivrare för att sälja in den svenska sexköpslagen. Det är känsligt. Men vi har ju straff för det och det gör också att vi har mindre människohandel än övriga Europa, sa Hedh.

• Intervju med Anna Hedh på Europaparlamentets hemsida

Europaparlamentet vill få reda på hur EU-kommissionen tänker reagera på EG-domstolens aktuella dom om nätspel. Enligt domen har nationella regeringar rätt att begränsa friheten att tillhandahålla nätspelstjänster inom EU. Medan EU-kommissionen har inlett en mängd tvister mot EU-länder som inte respekterar den fria rörligheten för tjänster, anser EG-domstolen att, i det här fallet, de portugisiska myndigheterna har rätt när de förbjuder en utländsk spelsajt. På torsdag debatterar Europaparlamentet frågan om spel på nätet.

• Muntlig fråga om spel på nätet

Är Kroatien, Turkiet och den före detta jugoslaviska republiken Makedonien redo för EU-medlemskap?  Den kommande veckan ger Europaparlamentet sin syn på hur dessa kandidatländer i sina reformprocesser. Bedömningen väntas överlag bli positiv, även om många av ledamöterna är kritiska till Turkiets begränsade framsteg. På onsdag röstar parlamentet om tre resolutioner om de tre ländernas utsikter om EU-medlemskap. Rättsäkerhet, yttrandefrihet och kampen mot korruption är några av de frågor som spelar en avgörande roll i parlamentets bedömning. För Kroatiens del nämns att ett medlemskap skulle kunna fungera som en positiv drivkraft i processen att integrera resten av västra Balkan i Europa. Utskottet för utrikesfrågor räknar med att förhandlingar med den före detta jugoslaviska republiken Makedonien startar inom en snar framtid. För Turkiets del beklagas att landet för fjärde året i rad har låtit bli att genomföra det tillägg i associeringsavtalet mellan EU och Turkiet som rör Cypern.

Fattiga samhällsgrupper i samtliga EU-länder ska kunna få regionstöd för att renovera eller ersätta sina hus. Det är grundtanken i en förordning som ledamöterna röstar om på onsdagen den 10 februari. Hittills har enbart de 12 länder som blev medlemmar i unionen 2004 och 2007 varit berättigade till stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Om förordningen röstas igenom får samtliga 27 medlemsländer rätt att söka stöd från fonden. Tanken är att medlemsländerna ska kunna få bidrag för att förbättra bostäder i fattiga områden exempelvis genom att renovera hus av mycket låg standard eller ersätta dem med nya.

• EU-stöd för nya bostäder

12 procent av svenskarna lever under fattigdomsgränsen enligt en ny undersökning från Eurobarometern. Siffrorna i undersökningen jämför åren 2006, 2007 och 2008. I undersökningen är fattigdomsgränsen satt till 60 procent av den nationella disponibla medianinkomsten. Svenskarna som lever i fattigdom har ökat med en procentenhet mellan 2007 och 2008. Sammanlagt lever 17 procent av Europas befolkning under fattigdomsgränsen ligger på 17 procent.

16 procent av de som lever under fattigdomsgränsen i Sverige är över 65 år och 13 procent är barn under 18 år. I undersökningen har också den materiella standarden mätts där avsaknaden av tre av totalt nio kriterier bedöms som materiell fattigdom. Bland de nio kriterierna finns bland annat kapaciteten att hålla hemmet varmt, att kunna äta kött, fisk eller fågel varannan dag och att kunna betala av eventuella lån. Enligt dessa kriterier lever fem procent av svenskarna i materiell fattigdom. År 2010 har vigts åt att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap i Europa.

• Eurobarometer – fattigdom och socialt utanförskap