Nyheter från Europaparlamentets informationskontor i Sverige
Nyhetsbrev vecka 28, 9 juli 2010
Utskottsvecka: medborgarinitiativet och nya konsumenträttigheter på agendan
Klartecken till överföring av bankuppgifter till USA
Skärpta regler för bankbonusar
Verklig reform av finanstillsynen, inte bara småändringar
Förbud mot olagligt avverkat timmer
Resenärer ska ersättas vid båtförseningar
Minskade industriutsläpp från och med 2016
Utskottsvecka: medborgarinitiativet och nya konsumenträttigheter på agendan
Nästa vecka, sista veckan före Europaparlamentets sommaruppehåll, pågår arbetet i utskotten. På måndag, den 12 juli, ska utskottet för konstitutionella frågor debattera förslaget om ett medborgarinitiativ i EU. Medborgarinitiativet står inskrivet i det nya Lissabonfördraget och innebär att om en miljon EU-medborgare skriver under ett initiativ så ska EU-kommissionen ta upp frågan. Kommissionen lade tidigare i år fram ett förslag till en förordning med detaljer om hur medborgarinitiativet ska se ut. Rådet och Europaparlamentet ska ta ställning till förslaget som är föremål för utskottsdebatt nästa vecka. Samma dag ska inremarknadsutskottet debattera EU:s nya konsumentlagstiftning, som Europaparlamentet ska rösta om senare i år. Det nya konsumentskyddet innehåller bl. a. gemensamma regler vid försenade leveranser och när det blivit fel på en vara. Jämställdhetsutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter har ett gemensamt möte, tisdagen den 13 juli, om kampen mot människohandel. Europaparlamentet tar sommaruppehåll från och med vecka 29 och arbetet i utskotten och de politiska grupperna återupptas vecka 35.
Klartecken till överföring av bankuppgifter till USA
Den nya versionen av anti-terroristavtalet Swift om överföring av bankdata till USA godkändes av Europaparlamentet på torsdagen. Ledamöterna avslog det förra avtalet för fyra månader sedan och har sedan dess förhandlat för att få in vissa garantier för EU:s medborgare. Bland annat har de fått igenom att EU ska ta fram ett eget system för databehandling som, när det är klart, gör att det inte behöver ske några massöverföringar till USA längre.
Rekommendationen att godkänna avtalet, förberett av den tyske liberalen Alexander Alvaro, antogs med 484 ja-röster mot 109 nej-röster och 12 nedlagda röster. Avtalet träder nu i kraft den 1 augusti i år. Nyckeln till parlamentets ja var att massöverföring av data (eller överföring av "bulkdata") tas bort från avtalet. I utbyte mot sitt ja fick ledamöterna ett löfte om att EU ska inrätta en egen motsvarighet till USA:s program för spårning av terrorismfinansiering, "Terrorism Finance Tracking Program" eller TFTP. Ett sådant europeiskt program skulle omintetgöra behovet att massöverföra data till USA. Arbetet ska starta inom 12 månader. När systemet väl har trätt i full kraft kan EU självt analysera sina data och kommer sedan endast att överföra information om den utgör konkreta bevis för terrorism.
Skärpta regler för bankbonusar
I veckan röstade Europaparlamentet för några av världens strängaste regler för bankbonusar. Dessutom röstade ledamöterna ja till nya hårda regler för det kapital banker måste ha för att klara de risker som följer av att handla med väldigt komplexa värdepapper. De nya reglerna innebär att bonusar som betalas kontant i förskott kommer att begränsas. Dessa får inte utgöra mer än 30 procent av den totala bonusen och inte mer än 20 procent om bonusen är särskilt stor. Mellan 40 och 60 procent av alla sorters bonusar måste skjutas upp under en tidsperiod som omfattar minst tre år. Minst hälften av bonusarna måste vara villkorat i kapital och aktier. Efter omröstningen i Europaparlamentet ska nu rådet godkänna förslaget. Eventuellt sker det redan den 13 juli. Reglerna kan då börja gälla i januari 2011 när det gäller bonusar och senast den 31 december 2011 när det gäller kapitalkraven.
- Skattebetalarna har redan haft alldeles för stora kostnader för att täcka förluster i banker som tagit alldeles för stora risker. Det är nu avgörande att direktivet genomförs på ett bra sätt i medlemsländerna och att regelverket används effektivt och kommer att förändra den existerande bonuskulturen, sa socialdemokraten Olle Ludvigsson (S&D-gruppen) i debatten.
Verklig reform av finanstillsynen, inte bara småändringar
En stor majoritet av Europaparlamentets ledamöter skickade på onsdagen ett tydligt budskap till EU-ländernas regeringar: för att få till en effektiv finansövervakning måste dagens system reformeras i grunden och kompletteras med europeiska myndigheter som kan vidta effektiva åtgärder för att förhindra framtida kriser och undvika att det blir skattebetalarna som får rädda krisande banker. Ledamöterna vill att de tre nya tillsynsmyndigheterna - Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten - ska få tillräckliga befogenheter för att kunna sköta sina kontrolluppdrag. Europaparlamentet röstade om ett antal ändringsförslag, men sköt upp slutomröstningen. Nu fortsätter förhandlingarna med rådet.
Förbud mot olagligt avverkat timmer
Europaparlamentet gav på tisdagen grönt ljus för ett förbud mot handel med olagligt avverkat virke. Med den nya lagen hoppas man motverka skogsskövling och att ge konsumenterna bättre information om det produkterna köper. Lagen innebär att ett man inför ett förbud mot att illegalt avverkat virke eller produkter tillverkade av olagligt skövlat trä säljs på den europeiska marknaden. Förbudet införs för att förhindra att skövlat trä "tvättas" när det når EU-marknaden, genom att även själva försäljningen nu görs olaglig. I nuläget räknar man med att minst 20 procent av allt virke och alla träprodukter på EU-marknaden härrör från olaglig avverkning. Förslaget innehåller också krav på spårbarhet och att alla i framställningskedjan ska kunna redogöra för varifrån virket kommer. Det blir nu upp till medlemsländerna att införa sanktioner mot dem som bryter mot de nya reglerna.
- Den lagstiftning vi nu lägger fast får inte skapa mer problem eller byråkrati för den som använder och handlar med trä. Vi får inte ställa högre krav på trä än vad vi gör på till exempel olja. Om den här lagstiftningen leder till att någon väljer att producera saker av plast i stället för av trä, då blir miljön den stora förloraren, sa moderaten Christofer Fjellner (EPP) i debatten.
Resenärer ska ersättas vid båtförseningar
Båtresenärer kommer att få rätt till ersättning vid förseningar. Det står klart sedan Europaparlamentet i veckan godkände en ny förordning om båtpassagerares rättigheter. Enligt de nya reglerna får resenärerna rätt till ombokning eller pengarna tillbaka när en passagerarbåt ställer in en tur eller blir försenad med mer än 90 minuter. Undantag gäller när förseningen beror på vädret eller andra förhållanden som är utom sjöfartsbolagets kontroll. Resenärerna måste också få mellanmål eller måltider om det är möjligt. Vidare innebär de nya reglerna att funktionshindrade kommer att få gratis stöd i hamnar. De nya reglerna träder i kraft 2012 och gäller passagerarfartyg som tar fler än 12 passagerare. Europaparlamentet vill också se utökade rättigheter för bussresenärer vid förseningar, men ledamöterna har inte lyckats nå en överenskommelse med rådet i den här frågan.
Minskade industriutsläpp från och med 2016
Nu införs strängare gränsvärden för utsläpp av kväveoxider, svaveloxider och partiklar från industrianläggningar i EU. Renare luft och tydligare regler är två av målen med industriutsläppsdirektivet, som Europaparlamentet röstade igenom på onsdagen. Direktivet slår ihop sju gamla lagar. De skärpta gränsvärdena införs från och med 2016. EU-länderna får dock införa nationella övergångsplaner som tillåter stora förbränningsanläggningar (inklusive kolkraftverk) att vänta fram till juli 2020 innan de lever upp till kraven.
- Det är en europeisk tragedi att ett antal föråldrade kolkraftverk ska tillåtas förorena ännu ett decennium. Det är också väldigt orättvist mot de länder som handlade i tid för att leva upp till kraven, sa den tyska liberalen Holger Krahmer (ALDE), som har varit Europaparlamentets föredragande och förhandlat om en kompromiss med rådet.
Även den svenska socialdemokraten Marita Ulvskog (S&D) ansåg att övergångsplanerna är problematiska:
- Det huvudsakliga problemet är att vi förlänger tidsbegränsade möjligheter till undantag för stora förbränningsanläggningar, trots att de står för 90 procent av de industriella utsläppen av svavel- och kvävedioxid, konstaterade hon i debatten.

















